Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Insulinbehandling

När man äter börjar de Langerhanska öarna i bukspottkörteln (pankreas) att producera insulin. Cellerna som producerar insulin kallas betaceller. Insulin är ett hormon som hjälper cellerna i kroppen att ta upp socker så att det kan användas som energi i till exempel en muskel. Bukspottkörteln reagerar på mat och när vi äter avger den insulin till blodet. Insulinet transporteras med blodet ut till kroppens alla celler.

Personer som får typ 1-diabetes mister förmågan att producera insulin och måste få detta tillfört på konstgjord väg. Den som har typ 2-diabetes har som regel tillräckligt med insulin men det fungerar inte som det ska (så kallad insulinresistens).

När kroppen inte kan producera eget insulin måste det tillföras för att blodsockret ska hållas på en jämn nivå. Insulin kan injiceras med spruta eller penna, eller via en insulinpump. Insulin kan inte tas som tablett eftersom det bryts ner av magsyran.

Det finns många olika typer av insulin. Läkaren kan ordinera två typer av insulin: måltidsinsulin och basinsulin. Måltidsinsulin (bolus) används för att kontrollera blodsockret efter en måltid, medan basinsulin ges för att ha en jämn basnivå av insulin under hela dygnet.

Hur tar man insulin?

I regel tar man sitt insulin själv med hjälp av sprutor som man sätt under huden, oftast runt magen/naveln. Insulin bryts ner i tarmarna och kan därför inte ätas eller drickas. En speciell sorts insulin kan ges intramuskulärt (i en muskel). En del använder numera insulinpump - då får man en programmerbar insprutning av insulin under huden och slipper ta sprutor.

De olika typerna av insulin

Alla typer av insulin har samma styrka, men de verkar olika snabbt och olika länge. Huvudtyperna av insulin är:

  •   Extra snabbverkande insulinanaloger Börjar verka efter 10-20 minuter. Maximal effekt efter 1-2 timmar. Varar i upp till 3-5 timmar.
  •  Snabb-/kortverkande insulin Verkar inom loppet av 30 minuter. Maximal effekt inom 1-3 timmar. Varar i upp till 7-8 timmar.
  •  Medellångverkande insulin Börjar verka efter 1,5 timme. Maximal effekt efter 4-12 timmar. Varar i upp till 16-20 timmar.
  •  Långverkande insulinanaloger Börjar verka efter ca 1 timme. Maximal effekt efter 3-14 timmar. Varar i upp till 24 timmar.
  •  Kombination av snabb- och medellångverkande insulin/insulinanaloger Börjar verka efter 10-20 minuter. Maximal effekt efter 1-4 timmar. Varar i upp till 16-20 timmar.

Insulindosering

Insulinet anpassas till varje persons behov och matvanor. I regel injiceras insulin 1-5 gånger per dag, och gärna i form av kombinerat kort- och långverkande insulin. Man måste vara medveten om att insulinbehovet kan variera.

  • När man är sjuk måste oftast insulindoserna höjas. Då är det viktigt att kontrollera blodsockret oftare än man brukar.
  • När man har feber måste insulindosen höjas. Vid ansträngande fysisk aktivitet måste man antingen äta mer och/eller ta mindre insulin - man förbrukar nämligen då mer blodsocker och gör det också snabbare, och kan därför få för lågt blodsocker om man inte anpassar dosen.
  •  Vissa läkemedel höjer blodsockret och man måste därför öka insulindoserna (läkemedel som innehåller kortison).
  •  Vid operationer kan blodsockret stiga av flera skäl - det måste därför kontrolleras noga.
  •  Alkohol påverkar kroppens förmåga att producera/transportera socker, och en person med diabetes kan därför få för lågt blodsocker efter att ha druckit alkohol. Man måste då ta mindre insulin.
  • Insulin måste sprutas in under huden eftersom det bryts ner i tarmen. Insulinet injiceras 1-5 gånger dagligen och måste anpassas efter matintaget, bland annat för att undvika lågt blodsocker. Det finns många typer av insulin på marknaden. De vanligaste är snabbverkande (varar i 3-5 timmar) och långverkande (varar i 12-16 timmar).

Källa: Lommelegen.no

1 International Diabetes Foundation. Om insulin. Källa http://www.idf.org/home/index.cfm?node=1396. Hämtat 13 november 2008.

Dela

Ämne