Sorry, you need to enable JavaScript to visit this website.

Att vårda en vuxen

Att ta ansvar för vården av en förälder, make/maka eller vän är ett otroligt generöst beslut som fler och fler står inför varje år. Förhållanden där en är omsorgsgivare är både givande och stressande. Du lär dig hur du kan hjälpa någon att kontrollera deras diabetes, att hantera andra medicinska tillstånd och att fortfarande ha tid över för dig själv. Som vårdare blir en redan hektisk vardag ännu mera hektisk. Du kan inte göra allt men du kommer att må bra eftersom du vet att du gör ditt bästa.
Du kan börja med att göra upp en skriftlig plan. Tala med en läkare om vad den du vårdar kommer att ha behov av. Tänk på allt från hjälp med att handla mat, transporter med särskilda hjälpmedel, ge läkemedel och daglig personlig omvårdnad. Bestäm sedan vem som ska vara ansvarig för att allt detta blir utfört - ska det vara fackmän, du själv, eller familj och vänner som ställer upp?
Även om diabetes kan hållas under kontroll känner folk sig ofta trötta eftersom de ständigt måste hålla koll på vad de äter, mäta blodsockret och se till att få tillräckligt med fysisk aktivitet. När man blir äldre kan dessa krav kännas ännu tyngre, särskilt om man har andra problem som dålig syn, nedsatt rörlighet eller problem med matsmältningen.
Kom ihåg att det kan vara svårt för en person som blir äldre att erkänna att han eller hon behöver hjälp. Ingen vill känna sig beroende av andra. Gör ditt bästa för att då och då tala med den du vårdar som en vuxen och gör personen så delaktig som möjligt i beslut som gäller egenbehandlingen. Ju bättre personen kan klara sig själv, desto mer energi får du över till dig själv.

Tips för vård av vuxna

  • Det kan vara svårt för en del att acceptera att de inte längre kan ta hand om sig själv. Bestäm i samråd med den du vårdar hur mycket han eller hon kommer att kunna göra själv framöver. Använd din fantasi så kan du komma på olika sätt att hjälpa personen känna sig mindre beroende av dig.
  • Inled samtal. Även om du själv inte tycker du har något att prata om kan du prata om vad som händer utanför fönstret eller om de senaste nyheterna. Att prata bidrar till att hålla personen skärpt och socialt delaktig.
  • Gör huset säkrare. En fallolycka kan vara känslomässigt omskakande och kan göra att en person känner sig hjälplös och rädd. Hjälp personen få syn och hörsel kontrollerade med jämna mellanrum och ta bort alla risker från gångstråk.
  • Gör badet tryggare genom att använda en halksäker matta i duschen eller en duschstol. Se till att alla handdukshängare sitter fast ordentligt och fundera på om toalettstolen behöver höjas ifall personen har problem med att resa sig upp från stolar.
  • Uppmana dina nära och kära att gå med i olika föreningar och grupper och ägna sig åt sådant som de tycker är intressant. Fysisk aktivitet, t.ex. promenader och trädgårdsarbete, är bra för att hålla hjärnan och kroppen frisk.
  • Gå med i en stödgrupp för vårdare - antingen särskilt för dem som vårdar diabetiker eller en mer allmän grupp. Många har stått inför samma utmaningar som du och de kan ge dig goda råd.
  • Sätt av tid för dig själv. Du behöver och förtjänar tid till att syssla med det du är intresserad av och vill uppnå. Ditt eget liv ska inte behöva stå stilla bara för att du vårdar en annan person.
  • Titta lite närmare på dig själv. Om du inte sover tillräckligt, har tecken på depression, känner dig arg mest hela tiden eller negligerar dina egna behov, är det inte säkert att omsorgsarbetet fungerar. Du ska inte ha skuldkänslor. Gör de ändringar som behövs eller fundera på om det behövs en annan lösning.

Dela

Ämne